two sides to every story

En månad har gått och alles ist gut i Ottawa, men såklart är inte varje dag höjden av lycka, även om i-landssyndromet kan få det att verka så. För ibland är det ju bara skitkallt ute och man fryser i sina ballerina trots att man har strumpbyxor på. På jobbet sitter man och kämpar med sin G20-rapport, men har bara en sak i huvudet:

På lunchen måste man gå och fixa en check och låter som en idiot eftersom man inte vet hur det funkar, men det är ju faktiskt sjukt gammaldags med checkar. Och banktanten var inte alls mottaglig för småprat så då känner man sig ännu dummare. Och förresten var det tydligen inte alls en check man skulle ha, utan en bank draft?

Sen ska ens kompisar ut på roligare äventyr på kvällen så då går man på BodyPump istället, men kommer någon minut sent så man får stå längst bak där man knappt ser instruktören och där det egentligen inte finns någon plats för en till, men man tränger sig in i alla fall.

Innan dess har man precis fått ett sms om att man redan har använt 75 % av all mobildata man har för pågående månad, trots att det bara har gått sex dagar av trettio, och dessutom är det något fel på wi-fi-anslutningen på mobilen, så den kan man inte använda heller.

Efter träningen ska man koka ägg, men då tappar man ägget i kastrullen när man ska lägga ner det så att det spricker.

Så kan det vara också.

Och då blir man lite trött.

Men då kan man bli sådär peppkäck och tänka på alla små saker som kan göra en glad i vardagen, som till exempel:

Whoopa!

För övrigt hittade jag igår det här inlägget som jag inte kunde sluta skratta åt. Hur kul?!